You are currently browsing the tag archive for the ‘konst’ tag.

Trots att en stor mängd kvinnliga konstnärer varit oerhört framstående har påtagligt många sjunkit in i skuggorna.  Nationalmuseum lyfte fram en del av dem 2008 i sin utställning ”Modärna kvinnor”. På Gotlands muséum hänger ett antal akvareller och ett par skulpturer av Carolina Benedicks-Bruce. Denna konstnär stod uppenbart helt i skuggan av sin make William Blair Bruce. De bodde på Brucebo* norr om Visby, en plats de valde för att måla.

Carolinas akvareller påminner åtminstone mig väldigt mycket om en av mina absoluta favoritkonstnärer Georgia O’Keeffe med sina detaljrika studier av örter, blommor och naturens under. Tyvärr har jag inte funnit några som helst bilder av Carolinas hand på nätet – endast makens porträtt av henne själv. Gotlands museum (Fornsalen) har även en hel sal med porträtt av remarkabla kvinnor från Gotland! Hjördig Pettersson, Elfrida André och Anna Fåhréus är några av dem som porträtteras i den lilla tankeställaren ”Kvinnfolki”. Tänk att könsrollernas tyngd har förvisat så många av de kvinnliga konstnärernas arbeten till söta bilder av hemmet och barnen! Antingen hade de inga andra möjligheter än att måla vad som var omkring dem, eller så valde de motiv som idag kallas för ”intima” eftersom de skildrar något annat än storartade landskap eller andlösa modernistiska experiment. De valde i vilket fall att se världen från ett annat håll – varför skall det perspektivet anses underordnat? Jo, för att det vanligen är valt av kvinnor.

* I min undersökning av paret Bruce ramlade jag också över en tragisk historia som rör bevarandet av Brucebo, det hem där Carolina Benedicks-Bruce bodde i 35 år. En man som köpt Brucebo när det stod inför rivning och bott där i trettio år – under senare år som hyresgäst – kom i tvist med den stiftelse som under senare år ägt Brucebo. När stiftelsen avsåg att renovera huset blev tvisten så allvarlig att fyra människor skottskadades. Nationella insatsstyrkan fick tillkallas för att få ut mannen, och han blev då skjuten och skadad. Dessförinnan hade han skjutit och skadat en person och han sköt även mot två poliser. Mannen dömdes till rättspsykiatrisk vård förra året. Hur det skall gå med Brucebo vet jag inte, renoveringen skall fortsätta. Jag hoppas få tillfälle att besöka platsen vid tillfälle.

Annonser

Kulten av kroppen omhuldas i den populärkulturella diskursen. Kroppen är ett njutningsmedel, ett verktyg eller en statussymbol. Paulus skriver i Korinitierbrevet om kroppen som ett tempel (1 kor 6:19) ochhan påtalar i samma sammanhang att allt är tillåtet, men ällt är inte nyttigt. Kropp och själ är ett – även om nog Paulus var influerad av den grekiska idén om åtskillnaden mellan kropp och själ – och bör inte behandlas var för sig.

Tiina Rosenberg har inbjudit till en större sexuell frigjordhet där kroppens njutning står i centrum, Birgitta Stenberg har i alla år sett den erotiska frigörelsen som nyckeln till människans uppfyllande av sin egenart. Kroppen blir ett medel för njutning. Äventyrare som Renata Chlumska talar om att använda kroppen som ett verktyg med vilken man kan erhålla en seger över sig själv. Kroppen blir ett verktyg för ett självförverkligande som skall skapa inre balans. Kroppsbyggare och skönhetsopererade söker en kroppslig perfektionism i syfte att få status bland sina medmänniskor.

Konstnärer använder sig t o m av döda kroppar för att provocera och ifrågasätta. Men kanske slår dessa utställningar tillbaka mot konstnärerna själva när det visat sig att det rör sig om avrättade kinesiska fångar. Det ultimata utnyttjandet av människokroppen blir därmed konstnärligt gestaltat.

För mig som kristen är min kropp verkligen en del av mitt skapade och mitt skapande JAG, den går inte att skilja från själ och ande. Min kropp gör erfarenheter som upplyser och belyser mina andliga eller känslomässiga upplevelser. Att föda barn kan ju tyckas vara en extremt kroppslig upplevelse – men det är inte bara kroppen som förändras, de förändringarna finns för alltid inpräntade i mitt känsloliv. På samma sätt är det med sex, misshandel, trötthet, migrän, kyla och sand mellan tårna (för att nämna några kroppsliga upplevelser). De påverkar själen och anden.

Men mina själsliga förmågor och mina andliga erfarenheter förändrar också min kropp. Ett vackert landskap, en kärleksförklaring, ett mejl från sonen, ett leende från en mamma som överlevt en svår sjukdom eller en fantastisk roman – allt detta skapar kroppslig avspänning, avslappning, muskelkraft och en rak rygg.

Kroppen är så mycket mer än ett medel, ett verktyg eller en statussymbol. Låt oss vårda vår personliga helhet, låt oss bejaka den helhet vi är skapade till och säga nej till den populärkultur som framhäver våra kroppar som ting.

Kategorier

Arkiv