Förra sommaren medverkade jag på en konferens dit författaren Russell Banks kommit för att tala. Han är förtjusande! Han började med att säga ”Ni vet, nyss fyllde jag sjuttio och jag började med att göra en lista: Inga fler inledningar. Inga fler recensioner, inga fler blurbs. Inga telefonsamtal före klockan nitton och inget mejlande för arton.” Han gick igenom hela listan och sa: ”Jag vet inte hur mycket tid jag har kvar men det finns ingen tid för allt det där. Det finns endast tid för arbete.” Ändå stod han där för studenternas skull fast han hade kunnat arbeta i stället. Men målet måste vara att bli lite mer som han. Mitt problem är att jag inte kan säga nej.

Så berättade författaren Claire Messud i en intervju med Sanna Torén Björling i Dagens Nyheter den 8 april. Jag har inte fyllt sjuttio (än) men jag kände en instinktiv närhet till meningen: ”Det finns endast tid för arbete.”

När vi talar om arbete nuförtiden är det nästan alltid lönearbete som avses. I en tid där det agrara samhället hade en starkare ställning var begreppet ”arbete” mer en fråga om att sköta om det man hade anförtrotts. Och för den föreningsaktive är ”arbete” lika ofta en fråga om sammanträden eller aktiviteter. I bred mening kan vi också tala om ”hushållsarbete” som inbegriper förmåga att se till att mat, kläder och bostad sköts om. För mig som kristen är ”arbete” också en fråga om att göra Guds verk på jorden. Utan vårt arbete är Guds skapelse prisgiven åt helt andra krafter.

Att arbeta är att dra sitt strå till stacken, att använda de talanger vi fått – både för min egen skull och för kollektivets. Jag skulle vilja att vi återerövrade termen ”arbete” och gjorde den till vår. Inte låta ”arbete” betyda ”den tid vi inte är tillsammans” eller ”det vi måste göra innan vi kan leva på riktigt”. Men det kräver ett arbetsliv som är meningsfullt, utvecklande och värdigt.

Påskens mysterium är att offerdöd och uppståndelse leder fram till nytt liv, försoning och en föraning om en ny skapelse. Att skapa är att arbeta, människans speciella ställning som både skapad och skapande gör henne till både Guds avbild och Guds medarbetare. Att fortsätta Guds verk på jorden – men efter den första påsken i en ny era – är att sätta arbetet först. Men inte arbetet bara som lönearbete eller något vilket tar kraft, energi och glädje från oss och där vi bara väntar på att få vara ”lediga”. Tvärtom, i varje arbetsuppgift finns en uppgift gömd som leder till något större, till en liten pusselbit som långsamt bygger Gud verk i vår värld. I väntan på något mer.

”Idag skall du vara med mig i paradiset” (Lukas 23:43) sa Jesus till en av dem som korsfästes med honom, den av dem som såg vem han var. Såsom jag önskar att alla kunde se vem han var och vad han gjorde för var och en av oss.

Annonser