En bortglömd profet. Om Mikas bok i Gamla testamentet.

Och var och en skall sitta under sitt vinträd och sitt fikonträd, och ingen skall förskräcka honom; ty så har Herren Seabots mun talat. (Mika 4:4)

Det var en av de verser jag som strukit under i Mikas bok i min röda bibel (1917 års översättning) som jag fick som 11-åring. Jag såg framför mig en paradisisk tillvaro där var och en fick vara ifred med sina olivlundar och sina vinodlingar. Och där det fanns tid till en stunds vila i skuggan av växtligheten. Något som jag – trots att jag aldrig besökt Israel – förstod glädjen i efter att i mitt anletes svett ha trampat hölass och hässjat hö under många heta somrar. Och detta var ett arbete som även Mika visste något om, bondson från Gaza som han var.

Men trots dessa understrykningar så har knappast Mikas bok varit en av de vägledande i mitt andliga liv under åren. Han har hamnat i skymundan av t ex Amos eller Jeremia. Mika var den siste av de många  profeter som uppträdde i det södra riket (Juda) under det s k delade rikets tid, och han står för sju korta kapitel i Gamla Testamentet. ”Han förutsåg den Babyloniska fångenskapen” har jag antecknat i anslutning till första kapitlet, troligen under inflytande av någon predikan.

Mika och Amos är lika i det avseendet att i båda böckerna går författarna* till storms mot de rika och mot sociala orättvisor. Penningen hade blivit styrande i det judiska samhället och gudstjänster utfördes mot betalning och profeter talade mot arvode. Mika skriver

Lyssna, ledare för Jakob, styresmän för Israels folk! Ni borde ju veta vad som är rätt men ni hatar det goda och älskar det onda, ni flår huden av människor och sliter köttet av deras ben. (Mika 3:1-2)

Onekligen var Mikas profetiska utsagor av universell natur. Men Mika ser en lösning. Han, liksom sin samtida Jesaja,  förebådar en Frälsare som skall födas i Betlehem (kap 5), och ”en dag skall komma då dina murar byggs upp” säger han i kapitel 7 om Israel och han talar om en pastoral idyll där herden åter vallar sin hjord.

Mika bör ha varit ungefär arton år när det nordliga Israel invaderades av assyrierna och han såg det tryck som omgivande politiska krafter utövade mot Juda, alltså sydriket. Inte förrän ett sekel efter Mikas död inträffade dock den babyloniska invasion under kung Nebudkanessar som blev inledningen till den i judisk historia så omskrivna babyloniska fångenskapen (år 586 f kr) och den första förstörelsen av Jerusalems tempel.

Profeterna och deras förutsägelser riktade i allmänhet in sig på kritik av de styrande, kritik av folkets avfall från den rätta tron och på sociala och politiska orättvisor i det judiska samhället. Men de pekade alltid på en frälsning som skulle komma, en Messias. Men profet blir ingen i sin egen stad, sade Jesus, när folket i Nasaret försökte störta honom utför ett stup efter att han sagt sig vara den Messias som de gamla profeterna talat om. Va’, sa folket i synagogan, han; han är ju Josefs, snickarens, son! – Det är väl inget märkvärdigt med honom? Och avfärdade den som Gud hade sänt.Hur ofta händer det inte att vi inte inser och förstår den sanning som står alldeles framför ögonen på oss?

Mika förtjänar att lyssnas på än idag, han också. Liksom en och annan profetisk röst i vår samtid.

* I nutida forskning betvivlas att profeten Mika är upphov till hela Mikas bok, snarare är det de första kapitlen som kan tillskrivas honom.

 

2 reaktioner på ”En bortglömd profet. Om Mikas bok i Gamla testamentet.

  1. l8v8l

    Hej, jag skulle vilja att du tog bort mina kommentarer på ”Vänstra stranden”, jag vill inte närvara där man arbiträrt stänger av kommentarmöjligheten. Ber om detta här eftersom inga andra kontaktmöjligheter finns. Du får gärna blockera mig från framtida deltagande också om du har den möjligheten (vilket du tydligen redan försökt göra tycker jag det verkar som).

    Apropå vad du skrev:

    ”Du har helt enkelt inget att säga i sakfrågan som jag diskuterar. Dessutom är vare sig bipolaritet eller majoritetsval typiskt för europeiska demokratier.”

    Jag tolkade sakfrågan som en frågeställning om Frankrike vill regeras från ”mitten” såsom jag nu tror mig ha förstått att du definerar ”mitten” i det inlägg det rör sig om. Jag skriver min reaktion på detta, det vill säga att jag snarare ser en tendens till att fransmännen liksom i Sverige och andra länder söker sig till partier som upplevs mindre bundna till makten (som inte haft regeringsmakt eller företräds av någon som ej varit i regering). Jag köper alltså inte Bayrous resonemang/logik.

    Jag kan förstå vad du menar med bipolaritet och majoritetsval nu, men med tanke på hur du definerade ”mitten” tänkte jag att majoritetsval helt enkelt kunde betyda att majoriteten styr och bipolaritet block som ställs mot block. Fast jag skulle kanske inte vänta mig samma flexiblitet från dig som väntades av mig. Kontentan av vad jag skrev var oavsett att ifrågasätta hur fruktbart det är att vilja se så annorlunda på Frankrike och andra länder i förhållande till polariserandet i politiken och hur representanter väljs, förvisso kan man hitta tekniska skillnader, men som sagt tror jag inte resultatet, den reella politiken som förs vid makten och hur den upplevs för folk motiverar att dra särskilt stora växlar på detta.

    En annan gång kunde du kanske ta upp den elitistiska kulturen i Frankrike, om jag inte missminner mig har Bourdieu ganska klarsynt visat hur det segmenterade samhället bidrar till att vem som kommer till makten av PS och UMP inte gör så stor skillnad, eftersom de alla hör till samma sfär. Det samma skulle man kunna säga om ledarskiktet i (S) och (M) till exempel.
    —————————————————————————————————

    ps. Jag har Asperger och tycker det är förvånande hur konformismen breder ut sig, hur låg umgängestärskeln är för vissa, en tendens som tyvärr gör att ständigt flera måste diagnostiseras i samhället, att ständigt flera diagnostiseras som havande ADHD, Asperger osv. Jag vet att jag har många med mig när jag säger såhär: OK att jag kanske kräver lite mera energi än andra för att man ska få rätta intrycket av mig, OK att jag ibland känns svår för folk, men den dagen (som tyvärr delvis redan är här) som man bara har tid med vissa, bara de man är på ”våglängd” med sådär strax, ja, den dagen har vi som mänsklighet förlorat. Kom ihåg att lika svårt som du har för mig, lika svårt har jag för dig. Jag förväntar mig inte att alla ska hantera mig lika bra som på min favoritblogg till exempel, men jag förväntar mig ett minimum av respekt och skulle själv aldrig göra som du gjort mot mig.

  2. Magnus: Jag har inte svårt för dig för jag känner inte dig. Men ditt sätt att ha synpunkter på mig – som du inte heller känner – genom att skriva flera kommentarer på andra poster och t o m en annan blogg under de 24 timmar jag valt att stänga kommentarsfunktionen på en post vars diskussion började ta vägen någon helt annanstans än vad som var syftet är helt enkelt inte sjysst.

    Det måste faktiskt vara upp till mig att avgöra under vilka villkor jag bloggar. Du vet heller ingenting om vilka erfarenheter jag har av offentligheten och kan därför inte bedöma om mina åtgärder är adekvata. Därför vet du inget om huruvida jag visar dig ett ”minimum av respekt”. Det du har gjort är däremot respektlöst, eftersom du drar in läsare av helt andra poster och ämnen i en diskussion som de inte valt att följa.

    Allt jag gjort är att tillfälligt under en dag stänga ned kommentarsfunktionen på en post när jag inte själv kan moderera och svara. Märkvärdigare är det inte.

    VS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.