Annandagens bibeltexter handlar om Emmausvandrarna. Två lärjungar på väg från Jerusalem till Emmaus gick och samspråkade. Plötsligt slår en främmande man följe med dem. Han tycks ha missat händelserna under påsken i Jerusalemoch de två lärjungarna berättar för honom om att Jesus korsfästs och sedan att kvinnorna inte hittat hans kropp i graven. Jesus, för det är förstås han, börjar då lägga ut profeternas texter och även det Jesus sagt om sig själv för lärjungarna. De blir intresserade och bjuder in honom till kvällsmat. Och först när han äter tillsammans med dem inser de att det är Jesus, den uppståndne, de talar med!

Lärjungarna på vägen var väldigt upptagna med sina egna upplevelser av påsken. De nästan klandrade den okände mannen för att han ”missat” den stora grejen i Jerusalem den här påsken: Jesu korsfästelse. Så småningom visar det sig att det är de själva som totalt missat poängen med det som hände. De fokuserar på sveket från Jesus: ”vi hoppades att han var den som skulle befria Israel” säger de, lite bittert. Han, som visar sig vara Jesus, visar att de fattat nada av det som hänt: ”Är ni så tröga att tro på det som profeterna har sagt?” säger han och lägger ut och förklarar innebördes i Jesu lidande, död och uppståndelse.

Visst är vi sådana hela tiden. Vi läser löpsedlarna på kvällstidningarna och tror att hela världen snurrar runt de människor och TV-program som nämns där. Vi är väldigt upptagna med att veta vad som hänt arbetskamrater och vänner som varit på semester och självklart måste vi hänga med i de senaste ordväxlingarna i politiken. Men se’n då? ”What’s the buzz” som lärljungarna sjunger i Jesus Christ Superstar.

Vi borde, jag borde och du borde, vara mer uppmärksamma inte bara inåt och kontemplativt, utan också utåt. Vad vill världen säga oss? Vad vill människorna som talar med oss egentligen berätta? Vår uppmärksamhet stjäls hela tiden av nonsens och irrelevanta ting, vi måste se bakom löpsedlarna, semesterberättelserna och det politiska käbblet. Vad är dessa fenomen egentligen utrtyck för? Vilken nöd, hat, otro och förtvivlan finns där? Vilket överflöd, underverk, kärlek och glädje finns där bakom?

Emmausdagen – för det är vad Annandag Påsk är för mig – blir i år en påminnelse om att öka uppmärksamheten och lyhördheten för det som finns där bakom, där under och där inuti. Hösten kommer för mig personligen att bli lite av en möjlig nystart, ett tillfälle att bryta vanor och inleda en ny livsfas. Jag tänker öva upp min hörsel, min känslighet och min blick så att jag ser och kan värdera de vägskäl världen ställer mig inför.

Annonser