Missionskyrkan och Baptistsamfundet har nu öppnat möjligheterna för samkönade par att vigas i deras kyrkor och församlingar. Metodistkyrkans biskop i Norden, Christian Alsted, säger att det inte ”kan” ske någon sådan vigsel i Metodistkyrkan och inte heller någon välsignelsehandling över ett partnerskap. Han varnade dessutom tidigare för att om Baptistsamfundet och Missionkyrkan skulle ta steg mot vigslar för samkönade så skulle samarbetsprojektet med sikte på en gemensam ny kyrka kunna ”spåra ur”.

Metodistkyrkan i Sverige har normalt sett glädje av sina internationella kontakter och sin identitet som världsvid kyrka. Men i det här sammanhanget är metodisterna tyvärr på efterkälken, och det är dessvärre framför allt de amerikanska vännerna som lägger hinder i vägen.

Svenska Kyrkan är den första kristna kyrkan i världen (om jag är rätt underrättad) som bejakar vigslar av samkönade par. I den svenska debatten kan man ju ibland få intrycket av att Svenska Kyrkan är en gammal mossig institution som sätter sig på tvären i alla sådana här sammanhang när sanningen är ungefär tvärtom – Svenska Kyrkan som kyrka går internationellt i bräschen för homosexuellas rättigheter!

Nu har Svenska Baptistsamfundet följt efter genom att ge varje församling rätten att säga ja till samkönade vigslar, och två församlingar har redan gjort det, liksom Missionskyrkan som nu bejakar homosexuellas äktenskap. Och där sitter min egen kyrka, Metodistkyrkan, med Svarte Petter!

Jag vet att många av mina metodistiska vänner känner som jag – vi måste ta det här steget och bejaka samkönad kärlek fullt ut. Och om samarbetet mellan de tre kyrkorna/samfunden skall gå framåt måste Metodistkyrkan i Sverige distansera sig från sådana kategoriskt negativa uttalanden som Alsteds och hitta en lösning som bejakar samkönade vigslar i den nya kyrkan.

PS: Dagen och Broderskap har tagit upp frågan. DS

Annonser