Är det bra med tillit i ett samhälle? De flesta människor skulle antagligen svara ett obetingat JA på den frågan. I antologin ”Tillit i det moderna Sverige. Den dumme svensken och andra mysterier” (SNS, 2008) har ett antal forskare med knytning till Ersta Sköndals högskola under ledning av historikern Lars Trägårdh diskuterat begreppet ”tillit”, dess betydelse, innebörd, konsekvenser och uttryck.

Efter läsningen finns det några viktiga kvalifikationer att göra avseende begreppet ”tillit”: A) All form av tillit är inte alls eftersträvansvärd, B) De nordiska ländernas tillitsprofil skiljer sig på ett markant – och positivt – sätt från övriga världen samt C) Ett gott samhälle erbjuder såväl autonomi som tillit.

I Trägårdhs avslutande kapitel lyfter han fram den nordiska särarten som en fråga om historia. Äktenskaps- och bondehistoria. Nordiska kvinnor har alltid gift sig sent, barn i nordiska familjer har ofta arbetat i andra familjer från tidig ålder och och nygifta par flyttar alltid hemifrån och bildar ett eget hem. Konsekvensen blir läskunniga och jämlika kvinnor, barn som inte är bundna till föräldrarna och kärnfamiljer, inte storfamiljer som inkluderar äldre generationer.

I Norden har kungamakten aldrig varit starkare än de fria bönder som utgjort medborgarna. Länderna har åtminstone sedan medeltiden byggts upp via ting och lagstiftning som härstammar ur folket självt. Legitimiteten hos lagarna – och den stat som sedan kom att upprätthålla dem – förklaras av att lagarna kommit nedifrån, inte från den hierarkiska övermakten.

Lägg därtill en luthersk statskyrkotradition där individens autonomi och vikten av en personlig relation till Gud är A och O och den svenska statsindividualismen har formats.

Lars Trägårdh beskriver en historiskt förankrad värdebas där familjebildning, jämställdhet, individualism och lagstiftningsprocesser bildat en specifik nordisk mix. Frigjorda och jämställda kvinnor, föräldraledighet, unga människors autonomi, respekt för barns rättigheter, statskyrka och folkligt deltagande i lagstiftingsprocesser är därmed det svenskaste vi har – och det som skapar vår berömda sociala tillit.

Resultaten är kanske en litet oväntad twist åtminstone för dem som tror att familjebandens upplösning, barns ifrågasättande och kvinnors jämlika villkor är orsaken till samhällets förfall.  Konservatism är helt enkelt inte särskilt svenskt.

Annonser