Häromdagen gick jag på Vasagatan och talade i telefon. Samtidigt passerade ett par spårvagnar, andra människor som talade i telefon, bilar med högt ljud från bilstereo, några stora lastbilar, en del cyklar och musik från Seven-Eleven-affären på hörnet. Plötsligt insåg jag hur vansinnigt det är att vi accepterar bullret. Jag kände hur trött jag blev i huvudet av oväsendet, hur mycket aggressivitet och irritation ökade på stressnivåerna och hur jobbigt det blev att tala med maken i telefonen.

Man kan ju säga att jag borde låta bli att prata i telefon när jag går på gatan, men jag har erfarit precis samma sak när maken och jag promenerat på samma gata. Är det en rimlig livskvalitet att vi har så mycket störande ljud runt oss att man inte skall kunna föra ett samtal i normal nivå när man går bredvid varandra på en gata i centrala staden? Mitt svar är NEJ.

Våra kroppar och våra själar behöver variation i anspänning och engagemang – men oväsendet runt om oss gör att vi tvingas leva i en konstant ljudstress. Såvitt jag kan se så återfinns inte bullerfrågorna hos något enda politiskt parti eller någon enda miljöorganisation. Det är Naturvårdsverket som skall genomföra regeringens bullerpolitik, men med tanke på att det i Riksdagen inte presenterats några som helst samhällsplaneringsförslag – där bullerfrågorna ingår – sedan åtminstone 2002 så är det tydligt att frågan är nedprioriterad.

När vägar dras och byggen planeras är det istället, genom förtätning och utökat byggande inne stadskärnorna, så att det ges dispenser för bullerreglerna. Jag är djupt bekymrad över den totala brist på intresse för bullerfrågorna som vårt samhälle visar.

Kyrkor är platser dit många söker sig för att få lite lugn och tystnad. Jag menar att den kristna kyrkan faktiskt har en uppgift i att bereda nutidsmänniskan detta rum av stillhet och kanske borde vi också som kristna tydligt stå upp för miljöer i städerna där det finns plats för ett inre andligt rum.  I Paris – denna tiomiljonstad – finns faktiskt många platser för tystnad och stillhet. Men i Göteborg och Stockholm är de hotade. Parker, mellanrum, trottoarer och alleér är platser som utsätts för tryck i den marknadsstyrda stadsplanering som drivits fram de senaste åren. Uteserveringar som breder ut sig inte bara med bord och stolar utan också med musik. Och vi utsätts för synlig miljöförstöring i form av reklam överallt – försäljare, annonser och anslag. Låt oss kämpa för rätten till den stilla platsen också i en stad.

Annonser