Tortyren i Kongo – varför protesterade ingen då?

Under veckan har många medier riktat skarp kritik mot ÖB och det svenska försvaret för att inte ha utrett ett fall av fransk tortyr på en kongolesisk fånge 2003. För mig framstår det som så egendomligt att all kritik riktas mot en svensk förvaltning och en svensk förvaltningschef för att de inte skrivit rätt papper eller kallat till vissa sammanträden. För mig borde kritiken riktas mot en hierarki där 90 svenska FN-soldater uppenbarligen stått och tittat på när en medmänniska torteras av en annan människa – och inte en enda av dem har ingripit. Ingen enda av dem har heller offentligt kritiserat saken direkt t ex genom medierna. De har ”rapporterat” saken till svenske chef. Är det en rapport som hade räddat mannens liv om skenavrättningen varit en verklig avrättning?

Kritiken borde riktas mot den enskilde franske officer som begått detta illdåd – vilket han säkert inte tycker att han begått – via diplomatiska kanaler. Kritiken borde riktas mot svenska soldater och befäl som tror att man får bort tortyr genom att skicka rapporter. Och kritiken borde riktas mot en så hierarkisk struktur som det svenska försvaret där unga människor lär sig att de inte behöver ta personligt ansvar.

Jag vet att ett antal macho-grabbar kommer att säga att jag inte vet vad jag pratar om. Men det vet jag faktiskt. Jag har gått den väg kvinnor kunde gå en gång in i försvaret, dvs Lottakåren (Underrättelsedetaljen) och blivit vad som då hette underbefäl. Jag har också senare samarbetat med Försvarsmakten både som journalist och som forskare.  Jag vet att det inte är någon enkel sak att protestera, men om inte var och en av oss skyddar de mänskliga rättigheterna varje gång vi ser att de kränks så kommer till slut ingen att göra det. Vi måste våga säga ifrån och hitta ett sätt att göra det.

 

2 reaktioner på ”Tortyren i Kongo – varför protesterade ingen då?

  1. Dogge

    Håller med i sak! Men nu verkade ändå flera av de svenska officerarna ha protesterat, både på plats i Kongo och senare via media (Uppdrag granskning), om än inte offentligt då de aktuella officerarna har hemlig identitet. Men om detta är tillräckligt kan ju diskuteras så klart. Kanske borde de ha ingripit mer handgripligen på plats när deras muntliga protester inte hjälpte?

  2. vandraren

    Du har kanske rätt i att någon eller några försökte göra något redan när det hände. Samtidigt har jag så svårt att förstå att 90 svenska soldater inte skulle kunna få slut på händelseförloppet (som pågick i timmar) om de hade agerat samfällt. Men jag avser inte att döma någon enskild, absolut inte. Vad jag är förvånad över är att all journalistisk indignation riktas mot de svenska myndigheter som inte tagit i alla papper. Varför frågar journalisterna sig inte varför våra svenska unga soldater inte kunde/vågade/förmådde göra något just då och där?

    Och handen på hjärtat, skulle du och jag varit tillfreds om ÖB bara genomfört en utredning två år efteråt?/MD

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.