Jag har fått förmånen att bli ledamot av styrelsen för Teologiska Högskolan. Mitt mandat är metodistkyrkans, som har tre platser i styrelsen och som nyligen gått in som en av huvudmännen för THS. Jag är förstås hedrad av detta uppdrag men jag känner också en stor bävan. Under lång tid fanns det inom stora delar av frikyrkligheten en stark misstro mot akademisk utbildning på det religiösa området. Idag är THS en av flera högskolor med teologisk utbildning som riktar sig till blivande pastorer i de traditionella frikyrkorna, men också till präster och andra verksamma i olika kyrkor. Utbildningen är öppen för alla och ger en god teologisk grundutbildning. En teologisk utbildning är idag en nödvändighet för församlingsledare på alla nivåer och i alla samfund. Numera är det nog en icke-kontroversiell uppfattning.

Den svenska teologin befinner sig i en mening i kris, samtidigt som intresset för religion tycks vara växande. Den teologiska fakulteten i Lund har krympt och den klassiska grunden urholkas till förmån för en breddning av fakultetsområdet. Jag har inte någon total överblick men jag kan se tendenser till att många religionsvetenskapliga studier inte längre vägleds av teologins speciella förutsättningar. I min värld utgörs dessa förutsättningar av en kännedom om urkunder, traditioner, kyrkohistoria men också av en kunskap om det religionsfilosofiska fältet utanför Sverige. Jag lär väl få pröva mina förutfattade meningar i samband med arbetet i styrelsen för THS!

Annonser